01/6/20

Uppslagsbok för strategiskt tänkane

https://www.svd.se/uppslagsbok-for-nytt-strategiskt-tankande

 

Ingress: Lars Wedin, om boken From Sun Tzu to Hyperwar. A Strategic Encyclopaedia

 

Det finns många definitioner av begreppet strategi. Allmänt är strategi konsten att förverkliga ett politiskt projekt i konflikt med en motståndare (eller flera) som har ett motprojekt med tillhörande strategi. Här uppstår en dialektik mellan vårt projekt och den Andres. Vår strategi måste ta hänsyn till den Andres tänkbara motåtgärder. Och så vidare. Strategi är också vetenskapen om hur en sådan strategi kan utformas. Detta sammanfattas väl av generalen André Beaufre som definierar strategi som ”konsten att uppfatta och behärska en växelverkan mellan viljor, som använder sig av maktmedel för att avgöra sin inbördes konflikt.”[1]

Ordet strategi kommer från antikens Grekland där stratos betyder armé och agein leda. Strategica är generalens konst.

I min bok From Sun Tzu to Hyperwar. A Strategic Encyclopaedia (KKRVA 2019) tar jag upp såväl tänkare som termer, såväl öst som väst, såväl historia som nutid. Primärt behandlas det västliga tänkandet men med utblickar mot Ryssland och Asien (främst Kina). Boken behandlar alla arenor: mark, sjö, flyg, rymd, cyber och den elektromagnetiska. Den innehåller även ett relativt omfattande avsnitt om kärnvapen och kärnvapendoktriner.

I samband med lanseringen konstaterade tidigare ÖB general Sverker Göranson att:

” I dagens värld med alla dess digitala möjligheter är det enligt mitt förmenande än mer viktigt att säkerställa att vi kan och förstår de grunder och den terminologi på vilka främst den militära planeringen byggs från politiska mål till manövrering på slagfältet. En kedja som måste förstås för att kunna tillämpas och som i dagens integrerade värld och blixtsnabba kommunikativa miljö blir ännu viktigare att förstå, kunna och tillämpa”.

Vikten av strategiskt tänkande kan illustreras med att i slutet av 1990-talet tog Försvarsmakten ”en strategisk time-out”. Nu skulle man koncentrera sig på expeditionära internationella krishanteringsinsatser – alltså begränsade krig. Man skulle koncentrera sig på ”här- och nu-perspektivet”. Men Försvarsmakten fick aldrig ”här- och nu-förmåga” och tappade tyvärr samtidigt det långsiktiga perspektivet. Internationell krishantering kommer alltid vara aktuellt (se exempelvis vad som hände med den svenska tankern Stena Impero i Hormuzsundet tidigt i höstas), men samtidigt har också risken för ”gammaldags krig”, d v s krig mellan stater ökat.

Kan man dra några slutsatser av dessa begränsade krig, som också Sverige varit med om att föra? För det första har vi (d v s väst) i nästan alla fall misslyckats med att förvandla militär framgång till politisk framgång. Ett stort antal begrepp har skapats, ofta för att göra tjusiga PowerPoint-bilder som ersättning för seriöst strategiskt tänkande. De flesta av dessa begrepp har varit kortlivade.

En annan erfarenhet är att väst snabbt kunnat skapa luftöverlägsenhet varefter flygstridskrafterna har kunnat koncentrera sig på att attackera infrastruktur och stödja egna markstridskrafter. De senare har inte behövt bry sig om lufthotet. I strid mot en kvalificerad motståndare kommer det dock inte att bli så enkelt. På samma sätt har sjöstridskrafterna kunnat koncentrera sig på anfall mot mål i land; de vitala sjövägarna – nödvändiga för försörjningen av våra samhällen och våra stridskrafter – har inte hotats. I konflikt med en kvalificerad motståndare blir situationen en helt annan; då blir sjövägarna primärmål för en fiende.

En konsekvens av denna utveckling är ett behov av att tänka igenom ”klassisk” strategi för konflikter mellan stater och samtidigt utveckla tänkandet till att omfatta nya områden som rymd-, cyber- och den elektromagnetiska dimensionens krav och möjligheter. Ett allt viktigare område blir kärnvapnens roll. Att som Försvarsberedningen tänka bort kärnvapnen i en konflikt där USA och Ryssland är indragna, exempelvis över Norden, är inte seriöst. I detta sammanhang behövs förståelse för strategins grammatik och termer.

 

Likaså behövs en förståelse för strategins grammatik och begrepp när vi i Sverige skall utforma en strategi för vårt (uppenbarligen) fortsatt svaga försvar. En sådan strategi måste ta ett helhetsgrepp och behandla hela den möjliga utvecklingen från fredskris via gråzon och hybridkrig till krig. Målet måste vara att dels undvika eskalering och dels säkra våra intressen i varje läge. Att som Försvarsberedningen dra en klar skiljelinje mellan krig och icke-krig är inte seriöst. From Sun Tzu to Hyperwar behandlar såväl det virtuella som det reella kriget, påverkansoperationer såväl som storskalig krigföring inklusive folkmord och sexuellt våld.

From Sun Tzu to Hyperwar är inte normativ i så måtto att den slår fast hur termer och begrepp skall användas utqan avser att skapa förståelse för hur de kan användas. Den ger inte svar på hur strategin skall utformas – det är politikernas och Försvarsmaktens sak – men beskriver hur byggstenarna ser ut.

 

LARS WEDIN är kommendör, ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademin och Kungliga Örlogsmannasällskapet samt associerad ledamot av Académie de marine.

From Sun Tzu to Hyperwar. A Strategic Encyclopaedia kan köpas genom KKrVA Bookstore och kostar 200 kr.

 

 

 

 

 

 

[1] Beaufre, André. Modern strategi för fred och krig. Prisma. Göteborg 2002. S. 21 ff.

07/16/19

Maritim strategi för 21:a århundradet

Résumé

In this the 21st century, the sea will be of prime interest. This is due to geopolitical changes, the increased use of the sea for transports, energy, food, and resources for the biochemical and pharmacologic industries. At the same time, technologic developments increase the capabilities for naval forces. Hence, maritime strategy becomes even more important tomorrow than yesterday. This calls for a more comprehensive approach to maritime strategy. Against this background, this article tries to develop a modern theory for maritime and naval strategy.

 

Under innevarande århundrade kommer havet att vara i centrum för det geopolitiska intresset. Det finns flera anledningar till denna utsaga. En är att Kinas expansiva politik riskerar att detronisera USA som ledande sjömakt, vilket USA inte kommer att acceptera frivilligt. Kampen kommer att handla om de så kallade Global Commons – de globala sjöförbindelserna samt rymden och cyberrymden. En annan anledning är havets betydelse för jordens befolkning, som i allt större utsträckning bor kustnära. Sjötransporternas betydelse, 80–90 procent av världshandeln beroende på hur man räknar, blir allt viktigare i och med att jordens befolkning faktiskt får det bättre.

Oljan får allt större konkurrens av naturgas (LNG) bland annat av miljö- och klimatskäl. Vidare går 90–99 procent av världens datakommunikationer genom fiberkablar på havets botten och kan där såväl avlyssnas som avbrytas.[1]  Fisk står fortfarande för en stor del av människans proteinbehov, även om vi kommer att börja äta ny föda som alger. Överfiskning och klimatförändringar ökar risken för fiskekrig – något som redan är aktuellt i Sydkinesiska sjön. Havet blir också allt viktigare som leverantör av energi, mineraler och råvaror för den biokemiska och farmakologiska industrin.
Continue reading

04/19/19

Några geopolitiska funderingar och om Sveriges plats däri

Världens utveckling går nu in i ett nytt skede; situationen är instabil och dynamisk. Hur ett nytt stabilt tillstånd kan tänkas se ut är omöjligt att säga. Den svenska strategin måste i detta oklara läge bygga på förmåga till anpassning och en balanserad försvarslösning.

Globaliseringen mattas av men får också ny karaktär. Det globala transportbehovet – 80 – 90 % av allt gods (beroende på hur man räknar) fraktas på fartyg – torde fortsätta att öka även om andra hänsyn – exempelvis klimat och miljö – kan innebära en broms. Nordostpassagen öppnas allt mer för trafik vilket kan betyda en tyngdpunktsförskjutning från Indiska Oceanen som världshandelns knutpunkt till Norra Ishavet och därmed det nordiska området. Havet får allmänt ökad betydelse för mänsklighetens framtida försörjning med resurser (energi, föda, råvaror…), vilket leder till konflikter; något som redan är fallet i Sydkinesiska Havet. Men havets betydelse som transportled för information – undervattenskablar transporterar 90 – 95% av all data – bara ökar (se karta https://www.submarinecablemap.com/).

Continue reading

01/28/19

Ryssland idag, Kina imorgon; men havet är alltid av vital betydelse

Apropå Hultqvist-doktrinen

Följande historia härstammar, tror jag, från den amerikanske diplomaten Paul Nitze (1907-2004):

En björn och en kanin delade kupé på ett tåg. Kaninen blev alltmer nervös och björnen frågade varför. Jo, sa kaninen, jag har ingen biljett och snart kommer konduktören. Jag skall hjälpa dig sade björnen, jag håller dig utanför fönstret så konduktören inte ser dig. Sagt och gjort. Men konduktören blev misstänksam och sa till björnen: vad har du i handen utanför fönstret? Björnen vände sig om och visade båda tassarna – ingenting sa han.

Regeringarna Persson och Reinfeldt har satt dagens och morgondagens regeringar i en svår eller omöjlig sits genom sina besinningslösa besparingar på försvaret. Kritiken mot den senare är särskilt allvarlig eftersom redan Georgienkrisen 2008 tydligt visade att tron på ett fredligt, samarbetsvilligt Ryssland var fel. Men det var inte bara Regeringens fel, ÖBs strategi med en ”strategisk time-out” framstod redan då som en synnerligen dålig idé. Enligt de tankar på ”anpassning”, d v s återupprustning, som fanns på 90-talet, skulle denna ta tio år. Om man börjat 2008 borde försvarsförmågan alltså vara återtagen 2019. Kriget i Ukraina 2014 borde visat att det verkligen var hög tid att starta en radikal återupprustning. Men så blev det som bekant inte; försvarsbeslutet 2015 var inte bara underfinansierat utan också underambitiöst.

Se vidare http://kkrva.se/ryssland-idag-kina-imorgon-men-havet-ar-alltid-av-vital-betydelse/

11/17/18

På havet stod Sverige inte utanför krigen


Världens ledare har just firat Hågkomstens dag – 100 år sedan det första världskriget slutade. Men i vårt närområde pågick det ryska inbördeskriget fram till 1922. I november 1918 gick brittiska och franska flottstyrkor in i Östersjön för att stödja de nyligen befriade staterna Finland, Estland, Lettland och Litauen. Svenska flottan fortsatte långt efter fredsslutet att röja minor och flera svenska handelsfartyg gick förlorade i minfälten på Nordsjön. Än idag finns minst 50 000 minor kvar i våra farvatten.

Men låt oss gå till krigsutbrottet 1914. Det blev dramatiskt för Sverige som förklarat sig neutralt den 3 augusti. Den 9 augusti löpte den ryske amiralen von Essen ut med Östersjöflottan i syfte att oskadliggöra den svenska flottan: antingen skulle den interneras i Karlskrona skärgård eller förstöras. Den svenska flottan kände emellertid till de ryska planerna och låg säker i Stockholms skärgård. von Essen vände om halvvägs över Östersjön. Varför vet vi inte men därigenom undvek Sverige att dras in i kriget som krigförande.

 

Läs vidare: https://www.di.se/debatt/pa-havet-stod-sverige-inte-utanfor-krigen/

11/10/18

Utan försörjning inget försvar

Under den nyss timade valkampanjen var åtminstone två politikområden frånvarande: havet och försvaret. Att försvaret borde vara viktigt är knappast en överraskning för denna tidskrifts läsare. Havets betydelse är mer okänt trots att vi som svenskar, européer och människor är beroende av det. Havet är vår viktigaste transportled, det genererar hälften av det syre vi andas, det är en bas för nödvändiga resurser: energi, protein, biokemiska produkter, viktiga metaller samt platsen för 90% av jordens biodiversitet. Men därför blir också havet ett tillhåll för organiserad brottslighet och föremål för en hård konkurrens som kan leda till konflikter (jmf. Sydkinesiska sjön). I omställningen till en mer resurssnål ekonomi spelar havet en nyckelroll – 1 container kostar 1 liter drivmedel per 100 km medan samma container drar 37,5 liter på lastbil för samma distans.

Continue reading

11/10/18

Migration – en ödesfråga och vad gör vi åt den?

Inte bara närområdet

I Försvarsberedningens rapport år 2014 fastslogs att ”Sverige är ett av mest globaliserade länder”. Detta faktum gäller fortfarande. Den säkerhetspolitiska debatten, i den mån den förekommer, koncentrerar sig dock på närområdet och då särskilt Ryssland. Detta är naturligt eftersom ett angrepp från ett revanschsuget Ryssland är det säkerhetspolitiskt farligaste fallet. Men kanske inte det mest troliga givet utvecklingen i vår omvärld: EU är splittrat i spåren av populistiska och mer eller mindre neofascistiska regimer i Italien, Ungern och kanske Rumänien. I Lettland har just det ryssvänliga partiet Harmoni fått flest röster. Turkiet, tidigare en hörnpelare i Nato, har blivit en islamistisk diktatur. Det land som har lett den fria världen sedan andra världskriget har en president som kallar sina allierade i EU för fiender. Härtill kommer konflikten mellan Kina och USA om Sydkinesiska sjön, Kinas globala anspråk på ledarskap, konflikten inom islam mellan sunni och shia. Med mera.

Read more: http://kkrva.se/migration-en-odesfraga-och-vad-gor-vi-at-den/

11/10/18

La marine suédoise et la Grande Guerre – pas si tranquille

La Suède se déclara neutre pendant la Grande Guerre. Mais elle dut utiliser sa marine pour garantir sa neutralité dans une région marquée par l’affrontement entre la Russie et l’Allemagne. La flotte suédoise sut également protéger ses routes maritimes et préserver la liberté de navigation.

Read more: http://www.defnat.com/bibliotheque/resultats_auteur.php?cenvoi=1&cidaut=1220&cauteur=’Lars%20Wedin’