02/27/20

L’île de Gotland. Clé de la mer Baltique

 Dans Stratégique 2019/1-2 (N° 121-122), pages 103 à 115
https://www.cairn.info/revue-strategique-2019-1-page-103.htm?contenu=resume

L’île suédoise de Gotland occupe une place stratégique importante au milieu de la mer Baltique. Elle jouait un rôle très important pour le commerce de la région au début de notre ère. Son temps de grandeur se termine avec son annexion par les Danois en 1361. Pendant la Guerre froide, l’île servait comme un point fort pour la défense suédoise. Quant « la paix éternelle » débuta après la libération des pays baltes occupés par l’Union soviétique, le gouvernement supprima toutes ses installations de défense. Lorsque la Russie redevint de plus en plus agressive, notamment après son occupation de la Crimée, Gotland fut à nouveau au cœur de la stratégie de la région. Le risque existe que la Russie s’empare de Gotland pour y déployer le système anti-aérienne SA-400 afin d’établir une zone dite A2/AD (Anti Access / Area Denial ou anti-accès/ interdiction de zone en français) dans la mer Baltique et ainsi isoler les pays baltes. L’île pourrait certainement être utile pour une stratégie offensive russe dans la région. Cependant, le SA-400 n’a pas la capacité de verrouiller la mer Baltique.

English

The Swedish island Gotland is an important strategic site in the Baltic Sea. It played an important role for the commerce in this region up until 1361, when the it was plundered by the Danes. During the Cold War, it served as a strong point in the strategy of defence of Sweden. When the “eternal peace” begins with the liberation of the occupied Baltic States, the government disarmed the defence of Gotland. However, when Russia showed its aggressive intentions with, in particular, its occupation of Crimea, the island again become strategically important. The idea is that Russia could take the island to deploy its air-defence system SA-400 and establish a A2/AD zone (Anti Access / Area Denial) in the Baltic Sea thereby isolating the Baltic States. It’s clear that Gotland could be of great importance in an offensive Russian strategy. However, the SA-400 is not that capable and can’t lock the Baltic Sea.

02/27/20

Recension av From Sun Tzu to Hyperwar. A Strategic Encyclopaedia, av Martin Motte

 Allons bon ! Encore une encyclopédie militaire », soupireront les grincheux, blasés par la multiplication de ce genre d’ouvrages. L’auteur de ces lignes doit confesser que telle a été sa réaction lorsque le livre de Lars Wedin lui est parvenu. Quelques dizaines de minutes plus tard, son sentiment avait changé du tout au tout : décision était prise d’installer ladite encyclopédie dans l’étagère la plus proche du bureau, à proximité immédiate de la main. Depuis lors, de fait, elle a été consultée quotidiennement. Elle échappe en effet à l’écueil classique du genre, le trop grand nombre de contributeurs, qui disperse le propos et aboutit par un apparent paradoxe à multiplier les angles morts. Ici au contraire, l’unité de conception se sent à chaque page.

https://www.cairn.info/revue-strategique-2019-1-page-381.htm

Continue reading

02/22/20

Recension av From Sun Tzu to Hyperwar: A Strategic Encyclopaedia

Recension av Peter Hore i Tidskrift i Sjöväsendet nr 1 2020

From Sun Tzu to Hyperwar: A Strategic Encyclopaedia by Lars Wedin (Royal Swedish Academy of War Sciences, hardback, US$20/200SwKr) Here is an essential vade mecum for every student and scholar of strategy, the product of one man’s 50 years’ worth of study of strategy. It is a book, however, which the author excuses the reader from reading from cover to cover: instead this is an encyclopaedia, to be dipped into and to be consulted. Yet, the book opens with a concise history of strategy down the centuries which is well worthy to be ‘read, marked, and inwardly digested’. The opening essay covers the history of the subject from antiquity to the present, from Thucydides to the post Cold War and concludes with the statement that the sea will be the most important strategic arena in the 21st century – for its sea lines of communications and its resources.

Continue reading

01/6/20

Uppslagsbok för strategiskt tänkane

https://www.svd.se/uppslagsbok-for-nytt-strategiskt-tankande

 

Ingress: Lars Wedin, om boken From Sun Tzu to Hyperwar. A Strategic Encyclopaedia

 

Det finns många definitioner av begreppet strategi. Allmänt är strategi konsten att förverkliga ett politiskt projekt i konflikt med en motståndare (eller flera) som har ett motprojekt med tillhörande strategi. Här uppstår en dialektik mellan vårt projekt och den Andres. Vår strategi måste ta hänsyn till den Andres tänkbara motåtgärder. Och så vidare. Strategi är också vetenskapen om hur en sådan strategi kan utformas. Detta sammanfattas väl av generalen André Beaufre som definierar strategi som ”konsten att uppfatta och behärska en växelverkan mellan viljor, som använder sig av maktmedel för att avgöra sin inbördes konflikt.”[1]

Ordet strategi kommer från antikens Grekland där stratos betyder armé och agein leda. Strategica är generalens konst.

I min bok From Sun Tzu to Hyperwar. A Strategic Encyclopaedia (KKRVA 2019) tar jag upp såväl tänkare som termer, såväl öst som väst, såväl historia som nutid. Primärt behandlas det västliga tänkandet men med utblickar mot Ryssland och Asien (främst Kina). Boken behandlar alla arenor: mark, sjö, flyg, rymd, cyber och den elektromagnetiska. Den innehåller även ett relativt omfattande avsnitt om kärnvapen och kärnvapendoktriner.

I samband med lanseringen konstaterade tidigare ÖB general Sverker Göranson att:

” I dagens värld med alla dess digitala möjligheter är det enligt mitt förmenande än mer viktigt att säkerställa att vi kan och förstår de grunder och den terminologi på vilka främst den militära planeringen byggs från politiska mål till manövrering på slagfältet. En kedja som måste förstås för att kunna tillämpas och som i dagens integrerade värld och blixtsnabba kommunikativa miljö blir ännu viktigare att förstå, kunna och tillämpa”.

Vikten av strategiskt tänkande kan illustreras med att i slutet av 1990-talet tog Försvarsmakten ”en strategisk time-out”. Nu skulle man koncentrera sig på expeditionära internationella krishanteringsinsatser – alltså begränsade krig. Man skulle koncentrera sig på ”här- och nu-perspektivet”. Men Försvarsmakten fick aldrig ”här- och nu-förmåga” och tappade tyvärr samtidigt det långsiktiga perspektivet. Internationell krishantering kommer alltid vara aktuellt (se exempelvis vad som hände med den svenska tankern Stena Impero i Hormuzsundet tidigt i höstas), men samtidigt har också risken för ”gammaldags krig”, d v s krig mellan stater ökat.

Kan man dra några slutsatser av dessa begränsade krig, som också Sverige varit med om att föra? För det första har vi (d v s väst) i nästan alla fall misslyckats med att förvandla militär framgång till politisk framgång. Ett stort antal begrepp har skapats, ofta för att göra tjusiga PowerPoint-bilder som ersättning för seriöst strategiskt tänkande. De flesta av dessa begrepp har varit kortlivade.

En annan erfarenhet är att väst snabbt kunnat skapa luftöverlägsenhet varefter flygstridskrafterna har kunnat koncentrera sig på att attackera infrastruktur och stödja egna markstridskrafter. De senare har inte behövt bry sig om lufthotet. I strid mot en kvalificerad motståndare kommer det dock inte att bli så enkelt. På samma sätt har sjöstridskrafterna kunnat koncentrera sig på anfall mot mål i land; de vitala sjövägarna – nödvändiga för försörjningen av våra samhällen och våra stridskrafter – har inte hotats. I konflikt med en kvalificerad motståndare blir situationen en helt annan; då blir sjövägarna primärmål för en fiende.

En konsekvens av denna utveckling är ett behov av att tänka igenom ”klassisk” strategi för konflikter mellan stater och samtidigt utveckla tänkandet till att omfatta nya områden som rymd-, cyber- och den elektromagnetiska dimensionens krav och möjligheter. Ett allt viktigare område blir kärnvapnens roll. Att som Försvarsberedningen tänka bort kärnvapnen i en konflikt där USA och Ryssland är indragna, exempelvis över Norden, är inte seriöst. I detta sammanhang behövs förståelse för strategins grammatik och termer.

 

Likaså behövs en förståelse för strategins grammatik och begrepp när vi i Sverige skall utforma en strategi för vårt (uppenbarligen) fortsatt svaga försvar. En sådan strategi måste ta ett helhetsgrepp och behandla hela den möjliga utvecklingen från fredskris via gråzon och hybridkrig till krig. Målet måste vara att dels undvika eskalering och dels säkra våra intressen i varje läge. Att som Försvarsberedningen dra en klar skiljelinje mellan krig och icke-krig är inte seriöst. From Sun Tzu to Hyperwar behandlar såväl det virtuella som det reella kriget, påverkansoperationer såväl som storskalig krigföring inklusive folkmord och sexuellt våld.

From Sun Tzu to Hyperwar är inte normativ i så måtto att den slår fast hur termer och begrepp skall användas utqan avser att skapa förståelse för hur de kan användas. Den ger inte svar på hur strategin skall utformas – det är politikernas och Försvarsmaktens sak – men beskriver hur byggstenarna ser ut.

 

LARS WEDIN är kommendör, ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademin och Kungliga Örlogsmannasällskapet samt associerad ledamot av Académie de marine.

From Sun Tzu to Hyperwar. A Strategic Encyclopaedia kan köpas genom KKrVA Bookstore och kostar 200 kr.

 

 

 

 

 

 

[1] Beaufre, André. Modern strategi för fred och krig. Prisma. Göteborg 2002. S. 21 ff.

07/16/19

Maritim strategi för 21:a århundradet

Résumé

In this the 21st century, the sea will be of prime interest. This is due to geopolitical changes, the increased use of the sea for transports, energy, food, and resources for the biochemical and pharmacologic industries. At the same time, technologic developments increase the capabilities for naval forces. Hence, maritime strategy becomes even more important tomorrow than yesterday. This calls for a more comprehensive approach to maritime strategy. Against this background, this article tries to develop a modern theory for maritime and naval strategy.

 

Under innevarande århundrade kommer havet att vara i centrum för det geopolitiska intresset. Det finns flera anledningar till denna utsaga. En är att Kinas expansiva politik riskerar att detronisera USA som ledande sjömakt, vilket USA inte kommer att acceptera frivilligt. Kampen kommer att handla om de så kallade Global Commons – de globala sjöförbindelserna samt rymden och cyberrymden. En annan anledning är havets betydelse för jordens befolkning, som i allt större utsträckning bor kustnära. Sjötransporternas betydelse, 80–90 procent av världshandeln beroende på hur man räknar, blir allt viktigare i och med att jordens befolkning faktiskt får det bättre.

Oljan får allt större konkurrens av naturgas (LNG) bland annat av miljö- och klimatskäl. Vidare går 90–99 procent av världens datakommunikationer genom fiberkablar på havets botten och kan där såväl avlyssnas som avbrytas.[1]  Fisk står fortfarande för en stor del av människans proteinbehov, även om vi kommer att börja äta ny föda som alger. Överfiskning och klimatförändringar ökar risken för fiskekrig – något som redan är aktuellt i Sydkinesiska sjön. Havet blir också allt viktigare som leverantör av energi, mineraler och råvaror för den biokemiska och farmakologiska industrin.
Continue reading

04/19/19

Några geopolitiska funderingar och om Sveriges plats däri

Världens utveckling går nu in i ett nytt skede; situationen är instabil och dynamisk. Hur ett nytt stabilt tillstånd kan tänkas se ut är omöjligt att säga. Den svenska strategin måste i detta oklara läge bygga på förmåga till anpassning och en balanserad försvarslösning.

Globaliseringen mattas av men får också ny karaktär. Det globala transportbehovet – 80 – 90 % av allt gods (beroende på hur man räknar) fraktas på fartyg – torde fortsätta att öka även om andra hänsyn – exempelvis klimat och miljö – kan innebära en broms. Nordostpassagen öppnas allt mer för trafik vilket kan betyda en tyngdpunktsförskjutning från Indiska Oceanen som världshandelns knutpunkt till Norra Ishavet och därmed det nordiska området. Havet får allmänt ökad betydelse för mänsklighetens framtida försörjning med resurser (energi, föda, råvaror…), vilket leder till konflikter; något som redan är fallet i Sydkinesiska Havet. Men havets betydelse som transportled för information – undervattenskablar transporterar 90 – 95% av all data – bara ökar (se karta https://www.submarinecablemap.com/).

Continue reading

01/28/19

Ryssland idag, Kina imorgon; men havet är alltid av vital betydelse

Apropå Hultqvist-doktrinen

Följande historia härstammar, tror jag, från den amerikanske diplomaten Paul Nitze (1907-2004):

En björn och en kanin delade kupé på ett tåg. Kaninen blev alltmer nervös och björnen frågade varför. Jo, sa kaninen, jag har ingen biljett och snart kommer konduktören. Jag skall hjälpa dig sade björnen, jag håller dig utanför fönstret så konduktören inte ser dig. Sagt och gjort. Men konduktören blev misstänksam och sa till björnen: vad har du i handen utanför fönstret? Björnen vände sig om och visade båda tassarna – ingenting sa han.

Regeringarna Persson och Reinfeldt har satt dagens och morgondagens regeringar i en svår eller omöjlig sits genom sina besinningslösa besparingar på försvaret. Kritiken mot den senare är särskilt allvarlig eftersom redan Georgienkrisen 2008 tydligt visade att tron på ett fredligt, samarbetsvilligt Ryssland var fel. Men det var inte bara Regeringens fel, ÖBs strategi med en ”strategisk time-out” framstod redan då som en synnerligen dålig idé. Enligt de tankar på ”anpassning”, d v s återupprustning, som fanns på 90-talet, skulle denna ta tio år. Om man börjat 2008 borde försvarsförmågan alltså vara återtagen 2019. Kriget i Ukraina 2014 borde visat att det verkligen var hög tid att starta en radikal återupprustning. Men så blev det som bekant inte; försvarsbeslutet 2015 var inte bara underfinansierat utan också underambitiöst.

Se vidare http://kkrva.se/ryssland-idag-kina-imorgon-men-havet-ar-alltid-av-vital-betydelse/